Tidigare foskningsprojekt

Ett tänkbart scenario vid en katastrof är att sjukvården får ta hand om en mängd skadade personer som dessutom blivit exponerade för ett giftigt ämne, vilket i värsta fall skulle kunna vara nervgas. Omhändertagande av personer som skadats på detta sätt skulle vara mycket krävande och kunskapen av hur man sanerar en fysisk skada (i stället för intakt hud) är mycket liten. Projektet syftar till att studera hur en speciell saneringsprodukt fungerar när hudytan är skadad. I stället för "skarp" nervgas används ett simuliämne = ett ämne som beter sig som t.ex VX-gas, men som är ogiftigt. Avancerade metoder används för att mäta upptaget av detta simuliämne i kroppen.

Projektet drivs av Ulf Arborelius och Anders Sondén i ett samarbete mellan Enheten för experimentell traumatologi (FOI) och VO Kirurgi, Södersjukhuset.

Kliniska erfarenheter och retrospektiva studier visar att nedkylda (hypoterma) patienter med trauma och blödningschock dör i större utsträckning än patienter med normal kroppstemperatur. Den vanligt förekommande förklaringen till detta är att hypotermi försämrar blodlevringsförmågan och på så sätt ökar blödningen. Det finns emellertid numer ett flertal experimentella studier som visat klara gynnsamma effekter av hypotermi vid trauma och blödningschock. Paralleller kan dras till hypotermins skyddande effekt på hjärnan vid exempelvis hjärtstillestånd. Projektet avser att söka orsaker till den bevisat ökade dödligheten vid trauma och hypotermi, att optimera vätskebehandlingen vid hypotermi och trauma samt att studera eventuella effekter av blödningsstillande läkemedel vid detta tillstånd.